Avkastning

Avkastning är ett ord som kom emot mig i dagens morgonvandring genom kommunhusets tomma korridorer. Det satt en skämtteckning på en dörr som leder in till en av kommunens pensionshandläggare. En pojke får frågan: vad önskar du dig av tomten i år? En legoborg? Nej, svarar pojken, jag önskar förstås hög avkastning på mitt pensionssparande.
Självklart är det detta som står högst på önskelistan. Avkastning är ett märkligt och obsolent uttryck, gammeldags på något vis. På Wikipedia kan jag läsa:

Avkastning är ett ekonomiskt begrepp som beskriver hur mycket en tillgång förändrats i värde från en tidigare tidpunkt. Beroende på hur ofta man väljer att mäta avkastningar kan man tala om dagsavkastningar, veckoavkastningar eller månadsavkastningar. Det är också möjligt att mäta avkastningar på olika sätt:

  • logaritmiska avkastningar – Innebär att man tar den naturliga logaritmen för avkastningen som mäts mellan tidpunkterna 1 och 0: ln(V1/V0).
  • enkla avkastningar – Innebär helt enkelt att man tar differensen mellan värdet för något vid två tidpunkter: V1 – V0
  • relativa avkastningar – Innebär att man beräknar den geometriska differensen mellan värdet för något vid två tidpunkter: V1/V0 -1 = (V1-V0)/V

Inom tillgångsförvaltning, exempelvis förvaltningen av en fond, uppstår kassaflöden in och ut hela tiden när kunder köper och säljer fondandelar. Det är inte önskvärt att dessa kassaflöden speglar fondens avkastning. Istället vill man mäta värdeförändringen i det fonden investerat i, exempelvis ett aktieindex om det är en aktieindexfond. För att göra detta används tidsviktad avkastning (time weighted returns) som exkluderar kassaflöden.

Inom finansiell ekonomi beskriver begreppet avkastning vinst i förhållande till kapitalinsats och tid. Kallas ibland även för räntabilitet (ränta på insatt kapital). Det går inte generellt att säga hur stort eller litet värdet på räntabiliteten skall vara då detta beror på risktagande, riskaversion och bransch. Istället används måttet som jämförelser mellan företag inom samma område och även internt mellan olika räkenskapsår.

——–

Avkastning. Något har kastat av sig något. Pengar har kastat av sig mer pengar. Förmögenheten har kastat av sig ännu mer förmögenhet. Kastat den – på vem då? Jo, ägaren av förmögenheten. Avkasta. Kasta av. Smaka på ordet. Känns lite märkligt och obegripligt för oss vanliga människor. Vi får helt enkelt bara ta det för vad det är och acceptera betydelsen.
Frågan är då: kan vi som människor uppleva avkastning? Kan vi kasta av oss någonting? Kanske inte på det viset som pengar gör, men visst kan vi kasta av oss någonting. Vi sjunger Lay your burden down, Lay your burden down, get your feet on solid ground, Take your worries to the foot of the cross, and lay your burden down. Bördorna kan vi kasta av oss. I Boken kan vi läsa: Så låt oss lägga bort allt som är oss till hinder….. Fruktan, skuld, mindervärdighetskänslor, sår, och mycket annat.

Chuck Girard sjunger:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hör av dig för att beställa min nya bok. Enock är huvudperson; hans liv och tankar om nytt och gammalt, det yttre och det inre.

Maila till: bjorn@bjornolof.nu