Jabboks vad

Livet är ibland som en brottningsmatch. Det kan vara frågor på jobbet man brottas med. Det kan vara inom en släkt som brottningen pågår, det kan vara andra relationer. Understundom är frågan om utbildning – både att påbörja en sådan eller att fullfölja den – en brottningskamp mellan (minst) två olika intressen eller aktörer. En människa kan också bära en brottningskamp inom sig. Mellan det goda och det onda. Mellan hämndbegär eller att kunna förlåta. Att hålla fast eller släppa taget. Att ge med sig underdånigt eller stå på sig och stå för sin sak, sin person. Att säga ja eller nej. Att våga tro sig om att klara av sitt liv eller att falla till föga för den andra rösten som säger: du är värdelös. Brottningen mellan att tro på sig själv eller att tvivla på sig själv. Eller brottningen som på sistone synts i media: vem har rätt och vem har fel i Svenska Akademin? Vem ska gå och vem ska vara kvar? Och det finns många beskrivningar i litteraturen av hur människor brottas med olika relationer eller med sina egna personliga frågor. 

En sådan brottning – som jag ser som en viktig och naturlig del av livet för oss alla – genomlever en man i den gamla Boken, hans namn är Jakob. (1 Mos 32) 

Han föddes som tvilling till Esau. Esau var luden, Jakob var slät. Esau kom ut i solens ljus först, sedan kom Jakob. Det var viktigt på den tiden vem som föddes först, det hade med arvsgrejer att göra: förstfödslorätten gavs till den pojke som var äldst. Även om det bara var minuter mellan de båda, så avgjordes ens ekonomiska framtid bara så där. Man kan ana att många kände avundsjuka och det fanns gott om fall där splittring inom familjer kom som ett brev på posten. Även så mellan Esau och Jakob. På många och levande sätt beskrivet i Boken, blev det en skilsmässa mellan bröderna och Jakob måste fly till fjärran länder efter att ha lurat sin pappa Isak och lurat av Esau sin förstfödslorätt. På sin resa kommer han till en avgörande punkt. Eller rättare sagt: en avgörande plats. Det berättas om han kommer till ett vadställe över en å, där han en hel natt brottas med en ängel. Och på ett sätt förlorar han brottningen, och på ett sätt vinner han. Han märks för livet genom ett slag på höften, så att han resten av livet går haltande.  Ett minne av brottningsmatchen. I denna brottningsmatch får han berätta vad han heter. Han hette Jakob (betyder den som håller i hälen, det kan också översättas bedragaren), men efter brottningskampen säger ängeln att du ska inte heta Jakob, utan ditt namn ska vara Israel, ty du har kämpat med Gud och med människor och vunnit seger. Konsekvensen av denna brottning – som lika mycket var en brottning med sig själv och sitt eget liv – blev flerfaldig; men en av de viktigaste följderna i hans liv blev att han återvände hem och försonades med sin bror och sin familj, ja hela sitt förflutna. Israel betyder Guds kämpe. 

Och vad hette platsen där Jakob brottades med ängeln, dvs. platsen där hans livs viktigaste brottning ägde rum? Jabboks vad. 

Och gissa om min förvåning när jag stannade en kort stund i Hörbytrakten i mars månad på väg mot Malmö, och jag får syn på denna skylt med texten: Jabboks vad recovery. Ett behandlingshem mitt i Skåne. Jag kan tänka mig att där genomlever många sitt livs stora kamp.