Evangelisterna i bibeln och deras symboler

Evangelistsymboler kallas de väsen i den kristna konsten som representerar de fyra evangeliernas författare: Matteus, Markus, Lukas och Johannes.

Dessa symboler är ofta bevingade och har sin respektive betydelse:
Matteus – Ängel eller människa, symbol för den heliga inkarnationen
Markus – Lejon, symbol för kunglig makt
Lukas – Tjur, symbol för bön och offer
Johannes – Örn, symbol för inspirationen av den Helige Ande

Dessa fyra väsen är hämtade ur Johannes uppenbarelse 4:7, där de omger Lammets tron. Dessa hämtas i sin beskrivningen av Guds tron i enlighet med Hesekiel 1:10, där de dock alla fyra är fyrgestaltade.

Koppling till evangelisterna
Den bevingade människan, eller ängeln, förknippas med Matteus för att det evangeliet tidigt beskriver hur Josef får en uppenbarelse av en ängel som berättar om Marias bebådelse.

Markus inleder sitt evangelium med berättelser om Johannes Döparen i öknen och lejon var förknippade med öknen.

Tidigt i Lukas´  evangelium besöker Josef och Maria Jerusalems tempel där tjurar offras.

Johannes beskriver hur Jesus kom till jorden med himmelen som utgångspunkt och förknippas med örnen.

Användning
Symbolerna används i kyrkokonsten tillsammans med avbildningar av evangelisterna eller som separata gestaltningar för evangelisterna. Genomgående avbildas Matteus, Markus och Lukas som gamla män som sitter inomhus och skriver, medan Johannes avbildas som en ung man som sitter utomhus.

Symbolerna motsvarar i viss mån helgonens attribut.

(Källa till delar av artikeln: https://sv.wikipedia.org/wiki/Evangelistsymboler )

Matteus hade judarna som målgrupp. Det märks bl.a. genom de många citaten från Gamla Testamentet (GT). Det framkommer gång på gång att han försöker nå till judarnas hjärtan genom att gå via det gamla förbundets “det står skrivet”, till att översätta och tillämpa GT:s ord på det som sker i Jesu liv, tid och gärning. Matteus skrev sitt evangelium någon gång mellan 55-65 e.Kr.

Markus skrev rappt och snabbt för romarna. De tillhörde ockupationsmakten och hade inte den GT:liga referensen med alla profetior och skulle därför inte kunna ta till sig alla de hänvisningar som Matteus ägnade sig åt. Man tror att Markus skrev, men att Petrus – som i sin personlighet var rapp, spontan och med snabba känslomässiga reaktioner – dikterade och berättade för Markus vad han skulle skriva. Evangeliet skrevs någon gång mellan 55-65 e.Kr.

Örnen – Johannes evangelium.

Lukas skrev för den icke-judiska befolkningen. Han riktar sitt evangelium till sin gode vän Theofilos, på samma sätt som med Apostlagärningarna, också skriven av Lukas. Lukas var läkare, dvs. en beläst person som gjort efterforskningar för att kunna återberätta vad Jesus gjorde och lärde. Lukas är den enda av Nya Testamentets författare som inte är jude. Han lyfter särskilt fram Jesu underverk, metaforer för Gud som Fader och hans särskilda omsorg om de svaga i samhället. Och ibland har Lukas´ evangelium kallats för Kvinnornas evangelium. Den benämningen passar in på det nyss skrivna: kvinnornas ställning var svag i samhället. Lukas lyfter kvinnorna och ger dem en central roll. Boken skrevs ca 60 e.Kr. från Caesarea eller Rom.

Johannes skriver till den kristna församlingen. Han är teologen, tänkaren, filosofen bland evangelisterna. Han är djuphavsfisken som dyker djupare än de övriga och lyfter sig till höjder likt en örn, så att det hisnar för tanken. Varje underverk som det berättas om, används som en illustration i den undervisning som Jesus ger oss. Underverken är till för att bekräfta Jesu person, makt och undervisning. Underverken i sig är inget självändamål. Johannes skrev förmodligen sitt evangelium någon gång efter Jerusalems förstörelse år 70, troligtvis strax innan han blev fånge på ön Patmos, ca. 85-90 e.Kr.

De fyra evangelisterna och deras böcker är att likna vid fyra konstnärer som betraktar ett och samma motiv och återger det med sin pensel. Fyra olika personer, fyra olika penslar, fyra olika stämningar, vinklar, perspektiv, tidpunkter, sinnesstämningar. Men motivet är detsamma. Huvudpersonen i bilden är densamma. Skildrad på fyra olika sätt. Fast ändå med stor överensstämmelse.

Se morgondagens artikel: Evangelistsymbolerna i Nya Testamentet: människa, lejon, oxe och örn

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hör av dig för att beställa min nya bok. Enock är huvudperson; hans liv och tankar om nytt och gammalt, det yttre och det inre.

Maila till: bjorn@bjornolof.nu