HumorSpråkvetenskap

Banan var utmärkt

Så sa orienteraren efter loppets upplopp. Banan hade varit utmärkt på kartan, men den var även i utmärkt skick för löpning. Och frukthandlaren skulle också kunna säga om en banan, att den var utmärkt. I sin form, i sin smak, i sin storlek. Banan var utmärkt. Och tänk om det i tidningen skulle stå: banan var såphal, då vore det inte så enkelt att veta om det är skridskobanan eller en på asfalten kastad banan som är så där himla hal. Ord är märkliga och ibland hala, man halkar än hit, än dit. Nuförtiden kan man även “go bananas”, och med det menas att man blir helvild, man satsar friskt framåt, man  är helengagerad i något och vill gärna sprida det till andra. “Going bananas!”

Om det nu är krångligt med svenska språket för en inföding i detta land, hur ska det då bara för en nyanländ person? Om man lite skämtsamt säger: “vad är det som händer och fötter?” då gör man livet ganska krångligt för den som inte är hemmastadd i vår vokabulär och dess tvetydigheter.

Banan är värd att uppmärksammas. Eller hur?! Att liksom vara på banan.

Hittade denna utmärkta bananbild på nätet. 🙂 Och den stora frågan är: Är bananerna fina i år?