Back home
Soft musik i högtalarna runt omkring mig i lobbyn. Moderna färger och ett stort torg under glastak som bidrar med ljusinsläpp och spännande skuggspel där jag sitter. Människor på väg TILL ett annat land eller HEM från fjärran land. Vuxna som äter en springfrukost och små barn som undrar ”undrar varför jag är just här och leker på denna plats med barnböcker, lekmatta och en trähäst”. Tonåringar som i det närmaste rör sig som zoombies, nyss uppstigna ur sömndvalans rike. Personalen i lobbyn med riktigt lysande gula tenniströjor med texten ”Connect hotel – och sen deras förnamn”, alltid leende, serviceinriktade, PÅ, aktiva. Och deras kollegor i köket – klädda i lila tenniströjor. Lite mer loja, sävliga, nästan såsiga (och jag talar då om personerna, inte tröjorna). Jag hör sångare som sjunger på engelska och veijlar för full hals, klockan är 8.44. Från frukostborden hör jag människor lågmält tala med varann på engelska, svenska, ryska, bosniska, franska, tyska, ev. någon dialekt av holländska och italienska.