Etymologi

Etymologi – Ordens historia
”Ordet är dig nära, i din  mun och i ditt hjärta…” ”I begynnelsen var Ordet…”    Ord har alltid fascinerat. Ord som undervisar, ord som lär, ord som målar, ord som spränger, ord som lättar, ord som sårar, ord som läker, ordens kraft eller svaghet och ord som ropas eller viskas. På denna sida hittar du vanliga eller ovanliga ord med sin förklaring och sin historiska och/eller språkliga bakgrund. Denna vetenskap kallas  etymologi. Att få reda på orsaken till att ord heter som de heter kastar ljus över deras betydelse och användningsområden. Etymologi betyder läran om ordens ursprung.

Etymos betyder verklig, sann, säker. Logos är grekiska och betyder lära (substantiv). (Källa: ”Våra Ord – deras uttal och ursprung” av Elias Wessén, Norstedts förlag, 1960). Till stor glädje har Gösta Bergmans bok ”Ord med historia” varit för mig och används med stor lust till vardags och helgdags. Boken är utgiven av bokförlaget Prisma, Stockholm, 1977. Dessa två böcker betraktar jag som verkligt goda vänner och ett eller annat besök hos dem rekommenderas å det allra varmaste. Orden och deras förklaring vilka jag presenterar nedan kan i vissa fall vara hämtade ur någon av dessa två böcker i referatets form. Är de hämtade ur den första står (1) efter artikeln och (2) om något är hämtat från den andra. Står det en trea (3) efter en artikel har jag öst inspirationen och kunskapen från Nationalencyklopedin. Ytterligare en antologi har kommit i min ägo, den heter Bevingat och behandlar kända ord, bildspråk och uttryck. Boken är sammanställd av hellsing, Hellquist och Hallengren (Bonniers förlag, 2000). har jag öst ur denna källa står det en fyra (4) efter artikeln.

Följande ord finns förklarade på denna sida (du kan klicka på något och komma dit direkt):

Gymnasium    Januari   Jultomten   Karriär    Kära   Moloken   Ploj    Sabotage  Muskulös   Tölp   Dum   Mejeri   Examen  Student  Stöddig   Termin    Skickelse   Prosaisk   Ambulans  Pick & pack  Mondän  Sjusovare   Stolpe   Frotté  Jul   Julotta   Julklapp   Idiot   Burspråk   Sch    Boricka    Kränka    Respekt   Käringen mot strömmen   De sälla jaktmarkerna   Blådåre   Med bäring på något   Lussekatt   A Href   Debaclet   Arsenal   Balaklava   Fotovoltaik    Dekolletage    Institutionen    Kandelaber  Björntjänst   Hemma med halmen   Profossen   Karantän   Liktor   Disparat


BJÖRNTJÄNST

En björntjänst är en välmenad tjänst som får förödande, eller i varje fall negativa, följder för mottagaren. Uttrycket kommer från den franska fabeln om björnen och trädgårdsmästaren av La Fontaine (L’ours et l’amateur des jardins), där en tambjörn slog ihjäl en fluga på sin sovande väns ansikte, men följden blev också att slaget oavsiktligt dödade hans gode vän. Och på en målning av Doré ser man björnen lätt böjd över sin sovande vän och björnen siktar mot flugan – med en stor sten mellan sina ramar! Aj, aj, aj…. Inte bra…

Fabelns sensmoral lyder: ”Det är farligt att ha en obegåvad vän; det är bättre med en förståndig fiende”.

Ordet förekommer i sången Var nöjd med allt som livet ger från Disneyfilmen Djungelboken: En björntjänst gör ju ingen glad.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rntj%C3%A4nst


DISPARAT

Idag lärde jag mig ett nytt ord: disparat. Först trodde jag att tryckfelsnisse varit framme och fått till ett i och ett a istället för två e, fick för mig att det kanske skulle stå desperat. Men det visade sig vara helt korrekt. Meningen i boken jag läste använde detta uttryck: disparat möte. Och det stod i ett sammanhang där en talare möter en publik som – vilket egentligen alltid är fallet – i en sammankomst där alla – både talaren och publikum – har med sig olika upplevelser, förkunskaper, skiftande erfarenheter, personliga problem och intressen, och då blir förstås varje sådant tillfälle en enorm utmaning för talaren. Man kan då kalla detta ett disparat möte. Det betyder: olikartad, oförenlig, klart åtskild. I en mening en väl stor uppgift att i en kort stund förena alla dessas tankar, funderingar, värderingar, åsikter, upplevelser, förkunskaper, tvivel, tro, och ha något som kan tillföra något – helst positivt – till var och en i publiken.

I en vidare mening kan vi nog med fog påstå att alla möten är disparata möten. Åtminstone till en början, innan man lärt känna varandra, lärt sig varandras språk, både det guturala och kroppens språk, ögonens språk, den erfarenhetsbas, de sår och de positiva upplevelser vi bär på med in i samtalet. Efter hand kan mötena få en ny karaktär, om öppenhet, villighet, intresse, god vilja och lyssnande och givande förenas. Då blir mötena verkliga möten mellan två människor, två universum, två världar, som berikar och utvecklar. Leder framåt.

Istället för disparat blir mötet para(med betoningen på sista stavelsen och det betyder: beredd, redo, färdig, klar, rustad).


KANDELABER

av latinets candela, vaxljus, talgljus. Från början en enkel ljusstake, men sedermera en praktljusstake, kanske 2-3 meter hög med flera armar. När man började pelarskaftet på kandelabern dela upp sig i flera armar och gjorde hängen i vilka man placerade ljus började man kalla den lychnuchos. Det är grekiska och betyder helt enkelt ljusstake. (källa: Nordisk familjebok)

Smaka på ordet: kandelaber. Kandelaber. Jag associerar till candy, socker, något gott. Något som gör tillvaron lite ljusare och trivsammare. Kandelaber – ett ord man verkligen kan smaka på.

Och på Wikipedia kan jag läsa följande:

Kandelaberns delar var foten, vanligen bildad av tre djurfötter (ofta lejontassar), det långa skaftet, vilket i de flesta fall var räfflat, samt krönet, upptill format som en flat skål. Under den romerska kejsartiden tillverkades mycket konstfulla lyxkandelabrar av ädla metaller i form av akantusstånd, murgröneomlindade stammar med blomkalkar eller vaser överst, karyatidfigurer m.m. Ofta lät man pelarskaftet dela sig till armar, från vilka lampor hängde ned i fina kedjor.

Ett sådant ljusställ kallades hos romarna lychnuchus (av grekiskans lychnuchos, ”ljusstake”). Tempel, palats och offentliga bad pryddes rikligt med kandelabrar.


PROFOSSEN

Profoss, från latinets praepositus (”överordna”, från praeponere, ”att sätta i spetsen”), är en historisk benämning inom polisväsendet. Ibland synonym för bödel och gevaldiger.
Profoss kunde även vara en äldre militär befattning, lägst rankade underofficeren med eget boställe, motsvarande dagens militärpolis.
(KÄLLA: Wikipedia)


LIKTOR

Liktor (latin lictor) var en statstjänsteman i antikens Rom som fungerade som livvakt åt olika ämbetsmän.

Ämbetet har sitt ursprung i kungatiden (före 509 f.Kr.). Liktorn bar ett spöknippe, fascis, som utanför Rom samt i fält var försett med en bila, securis, som bars även i Rom av en diktators liktorer, eftersom en diktator hade rätt att utdela dödsstraff även inom Roms stadsgränser. Liktorerna gick en och en i rad före överhetspersonen, till exempel diktatorn, konsuln eller praetorn, och banade väg för denne samt verkställde i övrigt hans befallningar, vilka kunde innefatta gripanden, bestraffningar och till och med dödsstraff.

Under den romerska republiken hade en konsul tolv liktorer, en pretor hade i Rom två stycken och annars sex. Vissa präster samt vestaler hade två liktorer och en diktator hela 24 stycken. Under kejsartiden hade kejsaren först likt konsulen tolv liktorer, men från och med Domitianus åtnjöt kejsaren 24 stycken. I Rom var liktoren iförd toga (eftersom alla liktorer var romerska medborgare och hade rätt att bära toga innanför Roms stadsgränser) och i fält militärklädsel. Begravningsliktorn var hantlangare åt anordnaren av likprocessioner.

(källa: Wikipedia)


INSTITUTIONEN

Institut från latinets institutum som betyder anläggning eller vana från ordet instituere i meningen bygga, skapa, höja och ut. Ett ganska brett ord som kan rymma mycket. I några länder är det skyddat. Gymnasium, akademi och universitet är andra ord med bredd och som också används ofta inom utbildningsväsende. Fastän de mer har med idrott att göra. Till synes historisk slump har bestämt vilken laddning orden ska i respektive land och tidsepok. (källa: Wikipedia)

institution (lat. institu´tio ‘inrättning’, ‘anordning’, ‘undervisning’, ‘utbildning’, av insti´tuo ‘uppföra’, ‘inrätta’, ‘uppfostra’, ‘undervisa’ m.m.), inom samhällsvetenskapen benämning på de normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till bestående eller återkommande beteendemönster. Institution är alltså närmast liktydigt med etablerad konvention. Institutioner kan vara formellt reglerade i lagen, som t.ex. skolan, men också utgöras av informella sedvänjor, vanor och traditioner. Erkända sociala institutioner är familjen, staten, marknaden, sjukvården, idrotten, vetenskapen, konsten, vissa helgdagar. Förutom normer och konventioner innefattar de flesta institutioner även omgivande fysiska betingelser såsom byggnader, maskiner och kommunikationssystem. Tillsammans bildar institutioner inom en viss samhällssfär ett institutionellt system, dvs. en relativt avgränsad enhet av ömsesidigt beroende, samverkande delar. Ett samhälles ekonomiska sfär med olika typer av industrier, banker, aktiemarknad, arbetsmarknad, fackföreningar, myndigheter, lagtext etc. utgör ett sådant system.
(Källa och läs mer på: http://www.ne.se/lang/institution?i_h_word=INSTITUTIONEN)


HEMMA MED HALMEN

Kanske finns det en nyare användning, men talesättet torde vara en kvarleva sen den agrara tiden när man tog vara på halmen efter tröskning. Halmen användes som strö och som nödfoder om/när höet tog slut. Nu för tiden avlar man fram kortstråig säd och sprider eventuellt stråförkortande ämnen.

Ordvalet »hemma med halmen« är en allitteration som är rytmisk. I princip skulle »hemma med höet« vara semantiskt mera korrekt, eftersom halmen redan var under tak vid klassisk tröskning. Men vokalmönstret -e-a-e-a-e- har en vacker symmetri i ”hemma med halmen”. Hemma med halmen är alltså att man skördat, burit hem det och är klar för ”dagen”

Kanske har frasen ”hemma i hamn” gått från kusten till inlandet och hamnen blev halmen.
Projektet är i hamn – kan man säga i modern miljö, inklusive offentlig förvaltning.


DEKOLLETAGE

Ett dekolletage (av franska décolletage, av décolleter ’skära’), vardagligare urringning, är en skärning på ett kvinnligt klädesplagg, oftast en aftonklänning, som visar mer eller mindre av kvinnans hud från halsen ner till bysten, även ibland om skärningen på ryggen ned från nacken.


KARANTÄN

På 1300-talet drabbades Europa av Digerdöden, eller Pesten, med ett annat ord.  På grund av bristen på mark i olika europeiska städer, t.ex. Venedig, och därmed oförmågan att kunna ta hand om alla döda som låg överallt, fick man ta till olika metoder för att få bort liken från marken. Det gick så långt att man byggde flottar av stockar och staplade döda kroppar på dem och sen sköt man ut dem på vattnet så att de flöt ut från land.

När man började förstå att smittan spreds genom råttor var det försent, men ledningen för staden Venedig beslöt att alla skepp som kom med last till Venedig fick ligga för ankar ute på redden i fyrtio dagar innan de fick tillträde till hamnen för att lossa lasten. Och än idag är siffran fyrtio – quaranta på italienska – en påminnelse om just detta: båtarna låg i karantän (quaranta) i fyrtio dagar. Därav ordet karantän.

(Källa: Dan Brown i boken Inferno)


FOTOVOLTAIK

Fotovoltaik är det område inom det förnybara energikällorna som behandlar den direkta omvandlingen av solljus till elektrisk energi. Denna teknik utnyttjas genom så kallade solceller, eller fotovoltaiska celler. På grund av den ökade efterfrågan av koldioxidneutrala energikällor under senare år har tillverkningen av och forskningen kring solceller och fotovoltaiska anläggningar ökat kraftigt.

Fotovoltaisk produktion har dubblerats vartannat år och ökat med i genomsnitt 48% varje år sedan 2002, vilket gör det till snabbast växande energiteknologin i världen. Man brukar tala om Einsteins fotovoltaik.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fotovoltaik


BALAKLAVA

Skidmask, eller balaklava, är ett slags mössa med skydd även för ansiktet. Det finns två vanliga varianter av rånarluvan, en som förutom hjässan även täcker ansiktet, med undantag för ögonen och munnen i tre hål. Den andra vanliga varianten har ett större hål som hela ansiktet kan få plats i. Plaggets svenska benämning mer än antyder rånarluvans användbarhet i samband med rån, kommandoräder eller kidnappning eftersom luvan ger skydd mot (i alla fall) ögonblicklig identifiering. Plagget skyddar mot köld vid skidåkning och mopedkörning. Rånarluva används även sommartid, då som skydd mot insekter etc. vid arbete i skogen, samt vid olika typer av jakt.
Namnet balaklava kommer från Krimorten Balaklava. Det sägs att de brittiska soldaterna frös så mycket i staden Balaklava under krimkriget att de kom på ett nytt, eget plagg för ansiktet, vilket just var ‘balaklavan’.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5narluva


ARSENAL

arsena´l (ital. arsenale, ursprungligen om arsenalen i Venedig; väl ytterst av arab. as-sinā˙a ‘verkstad’), tyghus, tyggård, förvaringsställe för vapen, ammunition och andra krigsförnödenheter, i Sverige även förvaringsplats för segertecken, troféer, t.ex. De la Gardies palats i nuvarande Kungsträdgården i Stockholm. Denna arsenal gav namn åt Arsenalsgatan.
(Källa: NE.SE)


DEBACLET

I SAOL anges betydelsen ’sammanbrott; misslyckande’. Ordet låter ju franskt, och ja – det finns också i min franska ordbok (med stavningen débâcle), där anges betydelserna ’sammanbrott; konkurs’, ‘vild flykt’ och ‘islossning’. Och även i engelskan finns det…
Men en sak undrar jag över… I SAOL anges uttalet [ak’el] för den obestämda formen… Men ändå skriver vi det på det franska sättet, och inte debakel (som vore ett mer “svenskt” sätt att skriva det). Tänk till exempel på franskans spectacle som på svenska är spektakel (fast betydelsen inte är helt samma) och miracle resp. mirakel… Kanske hade vi börjat skriva det debakel om det hade varit ett oftare använt ord… Men nu används ju ordet rätt sällan och då har man kanske velat behålla den franska touchen (skriver man det så??) i det…. Kanske, jag vet inte.
(källa: http://sprakmy.wordpress.com/2008/01/03/ett-debacle/)


LUSSEKATT

Detta ord kommer från en myt om att det en gång fanns en person som klädde ut sig till helgon och som gick omkring och delade ut gåvor till barn och vuxna. I sällskap med denne gick djävulen i skepnad av en katt eller en bock. Djävulens namn är lucifer och därifrån kommer ordet ”lusse”. Och ”katt” kommer av den skepnad han ibland tog när han gick med och delade ut gåvor.
(källa: www.pagen.se)


MED BÄRING PÅ NÅGOT

Bäring, som tidigare var en renodlad fackterm, nu används just i betydelsen ‘inriktning på’, ‘som är riktad mot’, ‘som skall leda till’ och liknande. Här följer några exempel: Planen anger ett antal övergripande mål med bäring på miljövänligare transporter. Barnombudsmannen stödjer de förslag som har bäring på att förutsättningar för fri lek och utevistelser i bostadsområdena förbättras. Arbetar du med grundutbildning och/eller forskning med bäring på turism och upplevelseindustri?
Som sjöterm innebär bäring vinkeln mellan nordlinjen och riktningslinjen till något, låt oss säga en fyr. Bäringen till fyren kan man få genom att pejla den, rikta en pejlkompass mot den. Får man bäringen 90 grader ligger fyren rakt i ost. Själv befinner man sig då på bäringen 270 grader från fyren, rakt i väst. Uttryck från sjölivet utgör en ansenlig del av vårt bildspråk: segla i medvind, ha vind i seglen, segla för lösa boliner, lägga om rodret, gå över stag, kapsejsa, haverera, med flaggan i topp. På engelska använder man have lost one’s bearings när man inte kan orientera sig. Norrmännen säger Har ikke en peiling! när de inte har en aning.
(Catharina Grünbaum på DN:s kultur- och språksida)


BLÅDÅRE

Blådåren och den blåblodige är helt obesläktade. Färgen blå har under tidens lopp kommit att stå för en rad olika saker. Att aristokrater skulle ha blåare blod än andra är givetvis en myt. Men föreställningen uppstod i det medeltida Spanien, där den kastilianska adeln, ättlingar till de germanska visigoterna, (västgoterna), var ljusare än den moriska befolkningen. Deras blodkärl avtecknade sig tydligare mot den bleka hyn.
Blådåre,som tycks ha kommit på 1930-talet, har förmodligen anknytning till uttryck som blåköra, köra så man blir blå, arbeta sig blå, tjata sig blå – den ansiktsfärg man antar när blodet inte hinner syrsättas.
(Catharina Grünbaum på DN:s kultur- och språksida)


DE SÄLLA JAKTMARKERNA

Detta är en omskrivning av döden. Det kommer från engelskans the happy hunting grounds och förekommer bl.a i Fenimore Coopers roman ”Den siste mohikanen”, 1828. De sälla jaktmarkerna var enligt vissa indiankulturer en plats som var rik på villebråd dit människan kom efter döden. (4)


KÄRINGEN MOT STRÖMMEN

Är en person som alltid gör tvärtemot andras vilja. En känd anekdot från 1200-talet berättar om en kvinna som vid en trädgårdsbjudning flyttade längre och längre från fikabordet och varje gång hennes man sa åt henne att flytta närmare, flyttade hon bort stolen ytterligare en bit från bordet till makens förtret. Till slut bar det sig inte bättre, utan hon flyttade stolen så långt bort så att hon föll ner – med stol och allt – i ån som flöt strax utanför tomtgränsen. Kvinnan försvann i vattnet och ingen såg henne. Många av gästerna hjälpte till i sökandet efter kvinnan och de flesta letade nedströms i ån. Hennes man däremot, letade uppströms och när de frågade honom varför han gjorde det, svarade han: hon har i hela sitt liv gjort tvärtom mot alla andra, varför skulle hon inte gå mot strömmen efter detta livet? Och mycket riktigt, man fann kvinnans kropp en bit uppströms i ån. Makens antagande visade sig stämma. (4)


KRÄNKA & RESPEKT

Kränka kommer från samma ord som tyskans krank som betyder sjuk. Det är just det man blir när man blir kränkt. Man blir sjuk. Det är det som händer när vi inte blir sedda, bekräftade, bejakade, uppmuntrade eller får tydliga gränser.
Att bli sedd är faktiskt samma sak som att få respekt. Att se heter på latin spectare och att bli sedd är att få re-spekt.
(Christina Doctare i boken Vändpunkter, sammanställd av Agneta Sjödin)


BORICKA

Med tanke på advent och texter i Bibeln som handlar om en viss åsna passar det mer än väl att skriva om ordet bo´ricka (fr. bourrique ‘åsnesto’, ‘dålig åsna’, eller sp. borrico ‘åsna’, borrica ‘åsnesto’, av senlat. bu´rricus ‘liten häst’), är en gammal synonym till åsna, använd även (som skällsord) om människor. (3)


SCH

Enligt Fredrik Lindström i boken Jorden smartaste ord, är ordet sch det enda ord som finns i alla språk, uttalas på exakt samma sätt och betyder precis samma sak i hela världen. Ordet uttalas som vi uttalar det i Sverige och det betyder helt enkelt att man ska vara tyst! Sen kan man fundera över, fortsätter Lindström, varför det är på detta sätt. Varför används just detta ord (eller kanske hellre: läte) av alla? Han spekulerar då i fostrets upplevelse av blodflödet i sin omgivning inne i mammas mage. Detta ljud (exponerat och presenterat i ljudanläggning och mikrofon) låter som ett vinande susljud, sch sch…
Jag lägger in det under rubriken Intressanta Spekulationer.



Upp på sidan!


BURSPRÅK

Från början betydde detta ord ”borgerskapets sammankomst och överläggning. Senare fick det betydelsen utbyggnad på t.ex ett rådhus, dvs. platsen varifrån man kungjorde saker i dåtidens samhälle. Bur kan från början härstamma ifrån borgare och språk ifrån just ordet språk, tal. (1)


IDIOT

Det är en svagsint männsiska, en dumbom. Det kommer av grekiskans idiotes, som faktiskt betyder ”privat man” (som en motsats till statsman). (1)


JULKLAPP

Detta ord kommer från traditionen på mitten av 1700-talet att man på julnatten sprang omkring och busade hos grannarna och klappade på deras dörrar och när dörren öppnades, kastade man in en skämtgåva (en julklapp) in i huset. (1)


JULOTTA

Otta är ett gemensamt germanskt ord, avlägset beläktat med natt. Därför finns t.ex ordet ”ottesång”, dvs. sång som framfördes på natten.
Julotta är då följdaktligen ett firande av julen på natten. (1)


JUL

I hednisk tid ett namn på midvinterfesten i mitten av januari. (1)


STOLPE

Kommer från samma ordstam som stol och härrör i grundbetydelsen från ordet stjälpa. Dessa ord är besläktade med ordet stå och man kan tänka sig att ordet stolpe därför anger en pinne – mer eller mindre tjock – som står stadigt utan att stjälpa.


FROTTÉ

Kommer från det franska ordet för gnida. Av detta förstår vi då texten på offentliga toaletter bl.a där det vid varmluftstorken står: ”frottéra händerna under den varma luftstrålen”.



Upp på sidan!

 


SJUSOVARE

person som sover länge på morgonen: ”han är en riktig sjusovare”. Uttrycket har använts sedan 1559; trol. efter tyskans Siebenschläfer med samma betydelse, efter legenden om de sju heliga männen i Efesos som för att undgå förföljelser mot kristna blev inmurade i en grotta och där sov i 200 år. (källa: NE)


PROSAISK

Ordet är besläktat med prosa, som i litteraturen är den vardagliga texten, till skillnad från dikter, skrivna på vers. Prosaisk betyder helt enkelt vardaglig, rak eller framåtvänd.


AMBULANS

Kommer från ordet ambulere och detta latinska ord betyder helt enkelt att flytta omkring. Man kan jämföra med uttrycket ”en ambulerande cirkus”.


PICK & PACK

Härstammar från danskans pig och pag (tänk på att uttala bokstaven g ganska hårt…). Och en pig är en vandringsstav och pag är packning eller med ett äldre ord: ränsel. Uttrycket pick och pack betyder således: stav och packning.


MONDÄN

Ordet kommer från franskan och har betydelsen elegant eller förnäm.



Upp på sidan!


SKICKELSE

Härstammar från ordet skicka som betyder förordna, ombestyra, sända. Detta ord är troligtvis besläktat med ske. Vi kan jämföra med uttrycken ”skicka sig” eller ”passa sig” som ytterligare fördjupar ordets betydelse. Skickad betyder ungefär ”lämplig” eller ”väl lämpad” för en viss uppgift t.ex. Skickelse betyder då i sin tur: ordning, bestämmelse. Det finns i uttryck liknande: det var en ödets skickelse och andra likabetydande uttryck. ”Att vara skicklig” innebär i dessa ords förklarande ljus: att vara i ordning (för en viss uppgift eller insats. (1)


TERMIN

Betyder bestämd tid, förfallotid. Det latinska moderordet är terminus vilket kan översättas med orden gräns, råmärke eller slut. Från detta ord kommer också terminologi (system av termer) och term (fackord, uttryck, fackuttryck). (1)


STÖDDIG

Kan också heta studdig. Har betydelsen stadig, handfast. Ordet kommer från engelskans sturdy. (1)


STUDENT

Även detta ord kommer till oss över tyskan från latinet. Grundordet studere betyder helt enkelt bemöda sig om, sträva för, ägna sig åt (här kan vi också skönja grundbetydelserna i orden studium och studio). Studentikos är alltså en härledning från vårt förra resonemang och betyder rätt och slätt på studerandes (eller studenters) vis. (1)


EXAMEN

Ordet kommer från latinets examen som betyder vägning, prövning. Ser vi djupare på det konstaterar vi att ordet ursprungligen bildats av agere (driva, föra) och vi kan här jämföra med ordet exakt som kommer från samma ordstam. (1)


Upp på sidan!


MEJERI

Detta dagligen förekommande ord på våra frukostbord kommer från våra tyska vänners modersmål. På tyska stavas det Meierei och härstammar från det personligt laddade ordet Meier vilket betecknar en Arrendator eller befallningsman. Ordet har släktskap med Major som härrör av det latinska ordet som stavas likadant och betyder  större. Från detta ord i sin tur kommer vårt ord majuskel (=stor bokstav. Liten bokstav heter för övrigt minuskel). (1)



JANUARI

Kommer av det latinska ordet janua´rius vilket betyder årets elfte månad, men blev från år 153 B.C. dess första månad. Januari har fått sitt namn från den romerske guden Janus. Han var utgångens och ingångens gud.(1)  Han hade två ansikten. Ett ansikte som blickade framåt och ett bakåt. Ett passande namn på den månad då revision ska göras efter ett gammalt år och satsningar genomförs inför ett nytt.

 


MUSKULÖS

Av det latinska ordet musculosus som i sin tur kommer från ordet musculos vilket betyder muskel eller mus (1). Det är ju faktiskt så att t.ex bicepsmuskeln (på armens övre och främre del liknar en mus som rör sig uppåt och neråt när man vrider på armen). Detta får mig osökt att tänka på det moderna och idag vanligt förekommande ordet musarm och detta ord får direkt en verklig innebörd. Det enda som stör mig i denna association är ju att eftersom ordet har denna betydelse har ju alla människor musarm och inte enbart de som dagligen sitter vid en dator!


TÖLP

I äldre svenska hette ordet tylp eller tylpel efter ett tysk orda Tülpel (eller Tölpel) och detta ord är en avledning av tyskans dorpvilket betyder by eller torp. Tölp skulle med denna härledningskedja alltså betyda ungefär ”en som är lantlig” eller en ”lantlig person”. (1)


DUM

Kommer av tyskans dumm och är i stort sett samma ord som det fornsvenska och isländska dumbr som egentligen betyder dövstum eller dov. Det engelska ordet dumb betyder också stum eller oklar och är besläktat med dimma. Efter allt detta forskande kommer vi fram till att ordet du skulle kunna betyda ”någon som är oklar i sitt resonemang som dimman”. Fortsättningen på ordet dum som vi ofta hör kan vara -bom (dvs. dumbom) och användes ibland när man skulle ordna till ett fint efternamn på någon (t.ex Lindbom e.dyl). En dumbom bar alltså ett elakt namn med ett fint slut. (1)


Upp på sidan!


KARRIÄR

Detta ord betyder fyrsprång eller framgång. (1)  Man brukar säga om någon att ”han kom i full karriär” och med det menas att någon kommer till en i högsta fart och med ett viktigt ärende. När vi idag talar om karriär menar vi nog för det mesta att någon klättrat på karriärstegen inom sitt yrke och fått en bättre position och förmodligen högre lön. En människa som ”lyckats” med andra ord. Fyrsprång betyder egentligen ”galopp på alla fyra…” och torde syfta på våra fyrbenta dragare vilka spänns framför sulkyn eller hästsläden. Ordet karriär i meningen framgång borde betyda att man gått (eller sprungit, eller åtminstone förflyttat sig) framåt och kommit en bit längre på den väg man befinner sig på. För mig betyder då ordet karriär att man medvetet valt mått och steg som tar en vidare på den väg man själv valt. En personligt laddad fråga kan då vara: är allt som vi dagligdags kallar karriär, verkligen en personlig framgång, ett verkligt steg framåt i mitt  liv och i min karaktär? Har framgången/karriären gjort mig ädlare, sannare, godare, rikare och generösare mot mig själv och gentemot andra? Är det inte det som betyder allra mest ur ett livsperspektiv?

 


GYMNASIUM

Naken heter på grekiska gymnos. Det ordet användes när man var avklädd för att bedriva någon form av sportaktivitet. Därav kommer ordet gymnastik. (Gymnastiké techne= kroppsliga övningar). Gymnastiklokalen kallades gymnasion. I Grekland brukade filosoferna och andra lärda herrar sitta just i gymnasion när de satt och diskuterade viktiga frågor och ämnen. Många nyfikna åhörare drogs till dessa sammankomster – och p.g.a. detta tog tyska humanister upp denna språkliga tråd när de skulle ge ett pasande namn på skolor som var en förberedelse för högre universitetsstudier. Så föddes vårt moderna begrepp gymnasium. Från växtriket finns också ett belysande exempel då vår småländske vän Linné kallar växternas nakna frön för gymnospermæ (sammansatt av gymnos och spermie).    (2)

 


JULTOMTEN

Jultomten som delar ut julklappar är inte gammal. Han kom på 1800-talet och övertog då den tidigare utdelarens roll: julbocken. Själva ordet tomte är från början inte ett eget, självständigt ord utan satt ihop med ord som gubbe, nisse eller bonde. Det betyder gubbe eller nisse som håller till på tomten. Det har sen blivit ett alldeles eget ord precis såsom radio (av radiotelefoni) eller bil (av mobil).  Ordet nisse används ibland på personer i en speciell särställning, t.ex. tryckfels-nisse eller söndags-nisse. (2)
Vet du förrersten vad den manliga motsvarigheten till Lapplisa heter? Jo, P-nisse!

 


MOLOKEN

Betyder besviken, modstulen, modfälld. Mo kommer från det svenska ordet mod och loken eller luken är ett svenskt dialektord som betyder olustig eller utmattad. Norska ordet loken betyder slapp och trög (loka betyder sloka, hänga). Allt detta innebär att ordet moloken skulle betyda benägen att hänga ned, vara slapp till modet. Man kan även jämföra med det tyska ordet lak (slapp) och från detta det svenska ordet elak. (1)

 


PLOJ

Detta ord kommer från engelskan. Det är egentligen en försvenskad och förkortad variant av det engelska ordet employment(syselsättning, arbete). Men med förkortningen ploj menade man inte vilken sysselsättning som helst, utan sådan som var roande, underhållande och satirisk. En ploj kunde också vara en handling, attityd eller aktivitet som visade hur överlägsen man var. (2)

 


SABOTAGE

Ordet sabotage kommer ursprungligen från franska och den historiska bakgrunden till det är följande:  missnöjda franska bönder som ville visa och understryka sitt missnöje mot stadens makthavare sammankallade sina vänner till ett bondeuppror och drog in till stadens gator och torg iklädda sina lantbrukarkläder (däribland träskor, på franska sabot). När de anlänt till staden gick de ( i värsta Black Army-anda)  lös på skyltfönster, bänkar, husväggar o.dyl. med träskorna som tillhygge. Efter denna händelse i historien går meningslös skadegörelse under benämningen sabotage. Franska ordet sabot kommer i sin tur ursprungligen från arabiskan och hetersabbát, vilket betyder sko utan klack.
Nu vet du det. (1) (2)

 


A HREF

Nu lite dataprogrammering, visserligen på låg nivå, men ändå. Språket är HTML (Hypertext markup language), det språk som används på Internet och webbsidorna där. När man skapar länkar på en webbsida skapar man en s.k. anchor (engelska), på svenska ankare och lägger ut detta ankare på en viss adress till vilken man kommer om man klickar i texten eller på en bild på webbsidan. A HREF betyder då alltså: anchor hyper reference och genom ankare eller referens anger man den adress som man hamnar på när man klickar på bilden eller texten.
Så här ser det ut i HTML-koden:
<A HREF=”http://www.arla.se”>Drick mjölk!</A>
Allt detta innebär att när man klickar på orden ”Drick mjölk” så hamnar man på Arlas hemsida på Internet. Detta om detta.

 


KÄRA