Befryndad (med)

BEFRYNDAD (befryndad)

förenad gm vänskap l. släktskap l. frändskap. — jfr NÄR-, O-BEFRYNDAD.

1) i fråga om vänskapsförbindelser; jfr BEFRYNDA 1.

a) [jfr motsv. anv. i mnt. o. ä. holl.] (†) försedd med l. rik på vänner l. vänskapsförbindelser. Richett ähr nw mere befrynndhet .. ähnn till förenne. G. I:s reg. 1: 123 (1523). jfr: Then gudh haffuer til wen han är wel befryndat. O. Petri 2 Förman. B 1 a (1528).

b) [jfr y. fsv. han är wäl befryndeth met almwgen samt motsv. anv. i holl. o. t.] (†) med prep. med: i vänskap l. gm vänskapliga förbindelser förenad l. förbunden med. Konung Dauid(,) Salomon och andre flere .. wore befryndade mz främende konungar och satte doch theres tröst aleene til gudh. O. Petri 2 Förman. A 3 a (1528). Mechtighe Städher .., som han war befryndet medh. Tegel G. I 1: 58 (1622). En med honom befryndad stad. Carlstedt Herodot 3: 325 (1833).

2) i fråga om släktskapsförbindelse; jfr BEFRYNDA 2.

a) (†) försedd med l. rik på släktingar l. släktskapsförbindelser. Tu .. haffuer monga söner, och är mykit befryndat. 1 Mack. 2: 17 (Bib. 1541). Desse (dvs. Dackes farbror o. svågrar) vore i Bleking .. vidlöftigt befryndade. Celsius G. I 651 (1753, 1792). Jag, som har en sämre lott / Än at så högt befryndad vara (som att tillhöra gudars anförvanter). Kellgren 2: 259 (c. 1780).

b) [jfr y. fsv. wij (dvs. svenskar o. danskar) äro i thet neste alle sammen befrwndade till kiöth och blodh] (i sht i skriftspr.) släkt, besläktad, förvant.
α) [jfr motsv. anv. i mnt., holl. o. t.] i eg. bem., oftast i fråga om släktskap gm svågerlag: släkt, besläktad; vanl. med prep. med. En så wäldigh Konung (som Kristiern II), then .. war befryndat vthi blodzförwanten och Swågerskap (dvs. gm blodsförvant- o. svågerskap), medh then högsta och wäldigaste Slächt j werlden war. Svart Är. 61 (1560). Berendt von Melen, som (gm sitt giftermål med Margareta Vasa) .. med honom (dvs. G. I) blifvit befryndad. Dalin Hist. III. 1: 69 (1760). (De voro) befryndade genom giften med de förnämsta adeliga Hus. Adlerbeth Åm. i VetA 1796, s. 3. Befryndade personer, familjer, slägter. Dalin (1850). Till födseln befryndad med Sveriges ädlaste slägter. Beskow Minnesb. 2: 339 (1850, 1866). Oscar II Skr. 3: 283 (1868, 1888). jfr: Samma barn, som af befryndade eller främmande händer bars till Christus för att (gm dopet) blifva rentvaget. Thomander Pred. 2: 337 (1849). — särsk.
α‘) [jfr släkt till] (föga br.) med prep. till. (Knut Posse) var inflytelserik äfven såsom befryndad till den mäktige Erik Axelsson. M. G. Schybergson i NF 13: 81 (1888).
β‘) [jfr motsv. anv. i t.] (†) i substantivisk anv.: släkting. The öfwertala sine Befryndade. Schroderus Hoflefv. 189 (1629). Någre sine befryndede. H. Stake i HSH 31: 411 (1663).
β) i fråga om nationell frändskap l. stamfrändskap: besläktad, förvant, stamförvant. Med den Finska stammen befryndade folkslags språk. Castrén Resor 1: 77 (1852). De till vapen hellre skyndat / Emot ett utländskt blod, än mot befryndadt (dvs. än mot landsmän). Strandberg 3: 488 (1856). När de nordiska vikingaskarorna landade på Englands kust, sammanträffade de .. med ett i språkligt afseende nära befryndadt folk. Kock Spr. förändr. 17 (1896). — om språk. Befryndade tungomål. Rydqvist SSL 1: I (1850). Befryndade språk. Därs. 4: 1 (1868). I Graubündens alpdalar talas en särskild romansk munart, nära befryndad med latinet. Carlson 2 Skolgeogr. 84 (1887, 1897).

3) [bildl. anv. af 2 b] om frändskap af annat slag än verklig släktskap. (jfr. engelskans friendship)

a) [jfr motsv. anv. i t.] om personer i fråga om själsfrändskap o. d.: som har samma l. liknande andliga natur l. intressen, besläktad. Wij, som äre medh Gudhi befryndade, (måste) bortläggia then gambla Menniskian. Phrygius Him. lif. 149 (1615).
(De grekiska) Gudarne, med hvilka jordinvånaren kände sig befryndad, vistades öfverallt med honom. Rydqvist i SAH 12: 296 (1827). I denne senare (dvs. P. Elgström) .. fann den unge skalden (dvs. Atterbom) en befryndad själ. Ljunggren SVH 4: 33 (1890). jfr GUDA-, PARTI-, SJÄLS-BEFRYNDAD. — i utvidgad anv. om person o. egenskap o. d.:
besläktad, nära öfverensstämmande, sympatisk. Vi känna oss befryndade med mycket hos honom. H. Reuterdahl i SKN 1843, s. 98. Vårt eget tänkande har med den ordnande världsprincipen något befryndadt. Rydberg Varia 113 (1889, 1894).

b) [jfr motsv. anv. i t.] om åsikter, egenskaper, smakriktningar, konster o. d. i fråga om (inre) öfverensstämmelse: besläktad, nära öfverensstämmande, likartad. Atterbom Minnen 487 (1818). Hegelska verldsåsigten torde .. i de flesta afseenden mest vara befryndad med Göthes. Claëson 2: 294 (1853). Belys ej blott hvad konsten är egentligt, / Men ock hvad sjelfva lifvet har väsentligt / Och begges djupt befryndade natur. Strandberg 1: 279 (1866). Kan du finna något som är med visheten närmare befryndadt än sanningen? Dalsjö Platon Skr. 2: 277 (1872). Befryndad med denna skola (dvs. den venetianska) .. var den, som blomstrade i Genova. Eichhorn Konst. hist. 55 (1881).

c) (†) kem. som har kemisk frändskap. Saltpeter .. är lijka skyldt och befryndad så medh det ena som medh det andra, hafwandes en fullkomlig jämnwicht af acido, urinoso och fixo. Hiärne Förb. 34 (1706). — i substantivisk anv. (jfr 2 b α β‘). Såsom spiritus Nitri är ett acidum essentiale, så är des jäsande medh urinosis, såsom medh sina befryndade, något mindre än medh alcalibus fixis. Hiärne Förb. 28 (1706).

d) [efter t. befreundete zahlen, där befreundet antagligen urspr. fattats ss. bildl. anv. af den under 1 b angifna bet.; jfr lat. numeri amicabiles] mat. i uttr. befryndade tal, om tvenne tal af hvilka hvartdera är lika med summan af det andras alikvota delar. G. Eneström i NF 16: 117 (1891).

(källa: SAOL)

Jag känner mig – och är – befryndad med några människor. Särskilt dem som jag kan samtala med, föra ett VERKLIGT samtal, med givande, tagande, inlyssnande och ömsesidig respekt och öppenhet.

Bild från pixabay.com

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hör av dig för att beställa min nya bok. Enock är huvudperson; hans liv och tankar om nytt och gammalt, det yttre och det inre.

Maila till: bjorn@bjornolof.nu