Heta ord (22). Småaktighet

Ibland kan det hända att man hakar upp sig på småsaker. Detaljer som stör helheten och helhetsintrycket. Det kan vara en detalj i en bild, en liten repa på bilen, att håret inte är riktigt till belåtenhet, att det killar lite i halsen, att börskurserna gått ner, att det är lite dåligt väder eller att det är ett litet gruskorn i högra skon eller att en hantverkare slarvat med en liten detalj. Något litet som stör. Och förstör helhetsintrycket. Och vissa dagar påverkar oss sådant mer än andra dagar. Ibland är vi nere och harvar i detaljdiket och har tappat bort perspektivet. Sådana dagar är otillfredsställande och till viss del stressande. Sådana tillstånd utmanar perfektionisten inom mig. Kanske har du också upplevt något sådant?

Ordet småaktighet handlar måhända  inte om samma sak, men de tangerar ändå varandra i några avseenden. Småaktighet är att se detaljer och nyanser hos andra och reta upp sig på sådant, påverkas av sådant och ge uttryck för det på något sätt – verbalt, humörmässigt eller i handlingar. I relationer hemma eller på jobbet kan vi nog hamna i detta tillstånd. Att se småsaker och förstora upp dem till att bli alltför stora. Att lägga märke till och haka upp sig på detaljer.  Att tappa det stora perspektivet och stirra sig blind på det lilla.  Att ge uttryck för det i negativ mening och påvisa och påtala det så fort tillfälle gives. Visst, detaljer kan vara och är viktiga, men frågan är bara hur viktiga? Att fästa sin blick och sitt intresse och engagemang vid småaktigheterna – och framföra sitt missnöje med dessa hela tiden – vad leder det till och vad beror det hela på?

I stunder av räfst och rättarting menar den som ser alla felaktigheter att det inte är mer än rätt att ideligen påtala dessa, och det kan kanske i den bästa av världar leda till förbättringar av det som är eller blivit fel. Men lika ofta tror jag att det leder till en dålig stämning och en atmosfär av misstänksamhet och ifrågasättanden och osämja. Och innerst inne tror jag att hela fenomenet med småaktighet egentligen beror på ett inre tillstånd hos den småaktige. Problemet finns inom den som letar felen hos andra. Där kan finnas ett missnöje med sig själv, eller hur livet gestaltat sig. Och ur detta bagage, utvecklas ett behov av att slå på andra, klanka på andra, påtala misshälligheterna runt omkring, högt som lågt.

Småaktighet är inget fint ord. Och inget positivt fenomen. Det bör bekämpas så fort det visar sitt fula ansikte. Och bekämpas med vidare perspektiv och generositet. Det finns ett talesätt: när krubban är tom, bits hästarna och det innebär att om hästar börjar kivas med varandra, börjar bråka med varandra, beror det oftast på att de lider brist på något väsentligt. I det fallet mat. I mänskliga situationer och relationer ofta brist på perspektiv eller kärlek.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hör av dig för att beställa min nya bok. Enock är huvudperson; hans liv och tankar om nytt och gammalt, det yttre och det inre.

Maila till: bjorn@bjornolof.nu