Tidsfördriv

Periodvis spelar jag schack online. Man kan utmana och utmanas av olika spelare. Jag känner ingen på schackonline.se, men har börjat känna igen de olika användarnamnen. Jo, förresten, jag har en kompis som har konto på schackonline. Vi har spelat ett par partier mot varandra. Det är skön avkoppling att spela schack. Det är ett sätt att gå ner i varv. Det är också givetvis ett sätt att hålla tankarna i någon form av trim. Jag vet inte alls – rent vetenskapligt – om det gör någon nytta eller inte, men strunt samma, det är roligt (för det mesta) och intressant. Man kan på schackonline.se skriva några rader om sig själv under den menylänk som heter Personlig sida. Somliga skriver oerhört sparsmakat om sig själva och andra skriver hela romaner eller avhandlingar om sig och sina tankar om högt och lågt. Igår läste jag på en sådan Personlig presentationssida och vad en tänkbar motståndare skriver om sig själv. Ingenting. Bara dessa ord: Schack är tidsfördriv.

Jag läste orden om och om igen. Jag stannade upp inför det sista ordet: Tidsfördriv. Hmm, tänkte jag. Tidsfördriv. Är det så det är?

Efter en stund funderande kom svaret: nej. Jag har ju inget behov av att fördriva tiden. Men min schackvän kanske har det. Detta skrivet utan att raljera med någon.  Jag är medveten om att schackonline-medlemmen som använder ordet kanske bara menar: avkoppling eller något annat skönt tillstånd som inte kräver någon som helst ansträngning.

Jag bara funderade vidare. Kanske har människor behov av tidsfördriv, i ordets mer direkta betydelse. Att man vill driva tiden bort från sig. För att tiden känns jobbig eller som en fiende. Och om man fördriver tiden, vad är målet för det fördrivandet?

Så är det inte för mig. Tiden är viktig. Tiden är just nu. Just här. Nu. Tid. Detta ögonblick är egentligen det enda jag vet något om och kan uppleva. Gårdagen är förbi. Morgondagen har jag inte ännu sett. Tiden är nu. Och den vill jag inte fördriva. Inte driva bort från mig, utan ta den till mig. Tiden är en glimt, ett ögonblick, av evigheten. Därför är den viktig. Värd att ta vara på, att ta på allvar, att ta till sig.

Någon sa: fyll inte livet med år, utan fyll åren med liv. Och någon annan yttrade dessa ord: Tiden är Guds vän. Och skulle jag nu vilja fördriva något som är vän med Gud? På något sätt tror jag att då blir det i själva verket en brottning med eller kamp mot själva livet.

Nej, schack och annat jag gör, är inte tidsfördriv. Det är något annat.