Kultur och katastrof

Mycket tänkvärt formulerat av Horace Engdahl:

Kultur och katastrof
Fragment av herr Engdahl

George Gordon Byron

När Lord Byrons begravningståg 1824 genomkorsade London på väg till familjegraven i Hucknall Torkard, representerades de förnäma familjerna av tomma vagnar. Man sände sina vapenprydda ekipage för att betyga Byron den aktning som tillkom en medlem av överhuset, men ingen ville sitta i dem och ge uttryck för någonting som gick utöver den formella sorgen. Den ödsliga kortegen får mig att tänka på samhällets förhållande till nyskapande konstuttryck. Man är beredd att visa dem respekt och till och med att subventionera dem, bara man slipper vara på plats och ta del av dem. Den aktning de åtnjuter i vårt samhälle är på sätt och vis orubblig, men folk i beslutande ställning överlåter gärna åt den lilla, tokiga kretsen av närmast berörda att faktiskt följa de där konstigheterna till graven, det vill säga den glömska man känner väntar dem. Modern kulturpolitik är ett slags formell sorg. […]

Stilen är min andakt inför mig själv. Den angår ingen annan. Om en människa som läser mig eller lyssnar på mig lägger märke till den, betyder det att hon har sett mig be; det betyder inte att hon var den som bönen riktade sig till.  […] 

Läs hela talet på Svenska Akademiens sida: (från Högtidssammankomsten 20 december 2015):
>>Kultur och katastrof (Horace Engdahl)

Läs mer om Lord Byron: >>https://sv.wikipedia.org/wiki/Lord_Byron

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hör av dig för att beställa min nya bok. Enock är huvudperson; hans liv och tankar om nytt och gammalt, det yttre och det inre.

Maila till: bjorn@bjornolof.nu