Att vara uthängd

De senaste veckorna har vi kunnat följa nyhetsinslagen i Sydnytt och Aktuellt/Rapport och i dagspressen om det tragiska som hänt i Karlskrona när den lilla tjejen Yara blev misshandlad till döds. Det är en tragedi från början till slut och jag varken vill eller kan eller ska ge mig in i debatten om skuldfrågor och annat.

Det jag som lekman bara kan konstatera är att i kölvattnet av denna nyhetsrapportering finns det andra utsatta personer förutom flickan och hennes banemän och föräldrar. Det finns andra aktörer som nu får sina personer utsatta för allt hemskt man kan tänka sig. Rektorn, hans familj, hans arbetsgivare, kollegor, närmaste chef och högsta chef, hela kommunstyrelsen och egentligen hela kommunen med sitt regelverk och sina rutiner. 

Vem har gjort fel? Vad har gått fel? Vem har sagt vad? Till vem? I vilken ordning sades orden? I vilken ordning vidtogs åtgärderna? Uteslöts viktiga aktörer, såsom t.ex. facket, jurister, kommunchef, skolverket m.fl. Allt detta ska nu under luppen och granskas, det mesta kommer att granskas offentligt och inför öppen ridå. I tidningar. I TV. Människor har hängts ut och redan uthängda och nya personer kommer inom den närmaste framtiden att hängas ut. Till granskning, men också till offentlig avrättning. Det finns inte mycket till nåd och förståelse i den debatt som hittills hörts. Det mesta har hittills handlat om att hitta syndabockar, en eller flera. Vi har nog bara sett början av avgångar från höga poster i kommunen. Jag tror inte att politikerna i kommunen klarar sig undan med mindre.

Och oavsett hur det slutar med den saken, finns det några personer som på ett fasansfullt sätt mist liv, framtid, hälsa och livsinnehåll; och som aldrig kan återfå detta, hur många som än hängs ut.


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hör av dig för att beställa min nya bok. Enock är huvudperson; hans liv och tankar om nytt och gammalt, det yttre och det inre.

Maila till: bjorn@bjornolof.nu