På håll

Regnet öser ner över törstiga gräsmattor, åkrar och skogar. På håll ser det uppfriskande ut. Regnet behövdes nu – om jag ska se till naturens bästa. På håll kan havet vissa dagar se väldigt inbjudande ut, och när man kommer nära eller åker ut med båten märker man att vågorna och vinden var kraftigare än vad det såg ut på håll. Här i Sverige har vi sett fotbolls-VM på håll, via satellit och datalänk. Det har understundom varit en njutning, ibland en plåga. Det senare speciellt med tanke på värdnationen Brasiliens två sista matcher. Fiasko. Landssorg. Skällsord. Skandal. Omval av presiden. Tränarbyte. Nästan nationellt upplopp. Flaggorna på halv stång. Gråtande ögon i storbild. På håll känns det nästan överdrivet – det är en idrott vi pratar om. Men mitt i fotbollens Mecka, där känns det nog som sorg, bedrövelse och fiasko. En hel nation är drabbad. Och jag säger: stackars Scolari och pojkarna i laget.

I Frankrike pågår Tour de France. På håll kan jag följa det via Eurosport. Plågsamma klättringar i de franska alperna. Snitthastigheter på c 40-45 km/tim. I 20 mil! Under 21 dygn.

På ön där jag bor har det nu i helgen varit musikfestival. Ca 20.000 besökare sägs ha varit här, där det annars bor ca 1600 personer. Bilar, poliser, ungdomar, vuxna, äldre personer, ponchos, båtar, paraplyer, musik, ölburkar, sprit, sång,  regn, sol, tältläger, vandrarhemssovande, husvagnar och husbilar, Ulf Lundell, Agnes, Timbuktu, Joddla med Siv, Kräk, Caj, och mycket mera och många flera. Allt i en enda salig eller osalig röra. På håll betraktar jag denna syn, hör dessa ljud, märker dessa fenomen. Och på håll kan jag känna att allt är ok. Men jag deltar inte. Till det står inte min lust. Och jag ber inte om ursäkt för det. Det räcker på håll. Alla gör sitt val (hoppas jag). Ibland när jag åker förbi “festplatsen” under festivaldagarna, undrar jag vad alla gör här? Det förefaller vara väldigt många intressen som inte handlar om ett gediget musikintresse som för människor hit. Kanske är det stämningen, festen, maten, gemenskapen, firandet, drickandet eller tonerna som får människor från när och fjärran att leta sig ut hit från E22:an. På håll ser jag att festen idag är över och skräpplockarnas tid har börjat.

Det känns skönt att sitta här denna söndagsmorgon och skriva lite om allt, lite på håll. Det känns lite som han som kände sig så glad och lycklig över allt han inte behövde köpa när han gick och såg i skyltfönstren utmed affärsgatan i en stad. Och även idag väljer jag själv vilket av allt som jag vill göra nära, inte på håll. Vilket jag själv önskar och vill. En egen väg, ett eget val, meningsfulla möten och aktiviteter. På håll är bra många gånger. Det ger perspektiv och space, möjlighet till realism och att kunna se horisonten. Alla har sin väg. Nära eller på håll.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hör av dig för att beställa min nya bok. Enock är huvudperson; hans liv och tankar om nytt och gammalt, det yttre och det inre.

Maila till: bjorn@bjornolof.nu