Att resa med tåg

Skönt gungande säten som omsluter mig. Susande från räls och luftmotstånd och kvittrande från tågets värmesystem omger mig. Allt i en enda sövande symfoni i en skönt upplyst tågkupé. Jag är på väg hem från vänliga Göteborg efter avslutad kurs om Sekretess i IT-system och informationssäkerhet. Lugna och sansade människor runt omkring mig. De läser, halvsover, pratar lågmält med sittgrannen eller i mobilen. Romaner, teknikmagasin, modemagasin, studielitteratur och kvällstidningar står på menyn. Någon kommer raglande från kaffevagnen några vagnar bort (raglande, inte av berusningsskäl, utan av att tåget kränger hit och dit), med kaffemugg, dammsugare eller kanelbulle och en och annan påse med Ahlgrens bilar. Det är skönt att åka tåg, det går liksom inte att stressa på tåg. Att flyga är raka motsatsen. Stress och trängsel hela tiden – i alla fall på inrikesflyg.

Ute syns ingenting, endast en och annan lampa vid något ensligt beläget hus som hastigt passerar i fjärran. Stationerna längs den här bansträckningen är nästan helt tomma, ödsligt upplysta och spartanskt utrustade. Ingen stress denna onsdagskväll. Nu såg jag t.o.m. en bil som körde bredvid tåget. Kvällen och den sena timman lockar till slummer och eftertanke. Nu bromsar vi in. Vilka krafter som är i rörelse.

Fakta från jernvag.net: ”Ett X2-tågsätt består av en drivenhet X2 (inget resandeutrymme), ett varierande antal mellanvagnar och en manövervagn UB2X. Vanligtvis består tågsätten av drivenhet, fem mellanvagnar samt manövervagn. Ett sådant tåg är 165 meter långt och väger 365 ton. (om X2000).” Snacka om rörelseenergi och kraft i ett sånt monster på räls. 

Här sitter jag nu. Och jag känner att hela jag är här. Skönt.



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hör av dig för att beställa min nya bok. Enock är huvudperson; hans liv och tankar om nytt och gammalt, det yttre och det inre.

Maila till: bjorn@bjornolof.nu