Orkan i New York och stilla sol i Provence

Det är en kontrasternas värld vi lever i. Vi kastas hit och dit, fram och tillbaka mellan flera olika känslor och tankar hela tiden. Man tycks stå i en strid ström med vatten/intryck upp till höfterna och det är inte alltid så enkelt att hålla balansen i livet. Det finns inget direkt konkret att hålla fast i, utan man får förlita sig på sitt omdöme, sin inre balans och de krafter som livet utrustat en med. Dessutom finns det krafter utanför oss som kan ge livet stadga.

En psykolog påstod att ”ett tecken på intelligens är att samtidigt kunna hålla två tankebanor vid liv parallellt, två tillstånd som får samsas i mitt ínre, och att ändå kunna fortsätta hålla balansen och jämvikten”. Det tyder på integritet att kunna hålla dessa två samspelta och jämspelta och inte falla över åt det ena eller andra hållet. Sören Kierkegaard skriver i en bok om begreppen ”Antingen – eller” (fast på danska förstås!). Och vad han poängterar är att livet består av just Antingen Eller, hela tiden. Det finns alltid två sidor av saken. Två sidor (minst) hos oss människor. Det gäller inte bara korven med två ändar och myntet som har två sidor.

Det finns i regel tillstånd och fenomen hos oss var och en som vi gillar skarpt och sådant som vi absolut inte tycker om (sen kan jag ärligt säga att jag mött en och annan som inte har en sådan sund självkännedom: somliga ser enbart sig själva som perfekta och andra som ser sig själva som helt körda). Jag tror att det inom samma människa kan finnas ”orkan i New York och stilla sol i Provence”, nästan på samma gång. Många gånger gäller det att välja vilket jag vill och kan hänge mig åt.

En bok ligger därhemma och väntar på att bli läst. Den heter:  Att leva ett liv, inte utkämpa ett krig. Ser fram emot att tränga in i bokens innehåll under mörka höstdagar framöver. Det lilla jag hittills fått ögonen på är några ord på baksidan som visar på att bokens titel syftar just på det jag skrivit ovan: att kunna hitta någon form av acceptans gentemot det i mitt liv som känns (och kanske är) motsägelsefullt och att i någon mening kunna acceptera detta, lära mig älska mig själv och gå vidare utifrån det. Kanske är det då förändringen och utvecklingen kan ta sin början på riktigt.

Orkan i New York och stilla sol i Provence. Idag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hör av dig för att beställa min nya bok. Enock är huvudperson; hans liv och tankar om nytt och gammalt, det yttre och det inre.

Maila till: bjorn@bjornolof.nu