Världens bästa

Pappa, jag är väl en lyckad grabb!” och ”jag är väl hemtrevlig!” Dessa ord sa min äldsta grabb vid två olika tillfällen och det vittnar om en skön självkänsla. Orden var inte ställda som en fråga, utan mera retoriskt – dvs. ett konstaterande i form av en fråga! Jag kunde inte annat än att hålla med honom. Han är lyckad och han är hemtrevlig! Det är han fortfarande, som vuxen. Att vara lyckad, att känna sig lyckad, att vara tillfreds med sig själv, att våga säga goda ord, att vilja andra väl och hålla fast vid det, det är viktigt för ett barn. Och det är inte mindre viktigt när man är vuxen. Om man vågar vara generös och öppen – då tror jag att man kan hålla kvar glädjen i sitt liv.

Jag läser just nu – vilket jag nämnt tidigare i min tankeverkstad – Leif GW Perssons biografi Gustavs grabb och där berättar han väldigt öppet om den resa han gjort genom sitt liv. Han är medveten om att han inte varit perfekt som förälder och han berättar om ett samtal med sin dotter:

 ”Det är en sak jag funderat över”, säger jag. ”Hur var jag som pappa när du växte upp?” Min äldsta dotter ser mig rakt i ögonen och ler svagt. ”Du är världens bästa pappa”, svarar hon. ”Du var det då och du är det nu.” ”Men jag var ju aldrig hemma”, invänder jag. ”Du är världens bästa pappa”, upprepar hon. ”Fråga mig inte varför. För mig är du världens bästa pappa. Okej?” ”Världens bästa pappa”, tänker jag…

Jag känner mig heller inte som en perfekt förälder, tvärtom många gånger. I dåliga stunder brukar jag plocka fram den här tablettasken som jag fått av ett av mina barn. Då känns det lite bättre. Man behöver uppmuntran då och då. Både som barn och som vuxen.

Hoppas du fått en uppmuntran idag. Annars får du ta till dig detta.
(Ps. jag har ett par strumpor med samma text också!)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hör av dig för att beställa min nya bok. Enock är huvudperson; hans liv och tankar om nytt och gammalt, det yttre och det inre.

Maila till: bjorn@bjornolof.nu